Drog en drill...

Det var väl dags ändå... att göra ett drag på den där amerikanen som hållit till i Kristianstad. Jag och Kenneth hade pratat, i någon vecka, om att man nog borde passa på. Den var ju ändå inom Skåne och sådär jättemånga chanser lär man ju inte få på den. 

Så, i söndags (18/1) plockade Kenneth upp mig och Oscar och så åkte vi iväg till Hammaren. När vi kom fram hade nyss ett larm skickats som sade att den hade flugit till revet utanför västra Hammaren. Vi gick fram längst ut på udden. Riktade upp tubarna mot revet och någon sekund senare ropar Oscar att han hade den. Efter några sekunders instruktioner fick jag in den också och hann se att det absolut var en drillsnäppa och att den hade gulaktiga ben och kort stjärt, vilket ju var positivt. Visst, sannolikheten att det skulle vara en vanlig drillsnäppa, när det har vistats en fläckdrill på platsen i över en månad, är ju försvinnande liten men ändå skönt att se ett par bra karaktärer.

I några sekunder tittade jag på denna, min 273:e art (både sverigekryss och världskryss) innan jag lät Kenneth kolla för att kunna rikta in sin egen tub. Under denna tid försvann den dock och vi såg den aldrig igen. Så några foton var ju aldrig möjliga att ta. Däremot flög det runt en flock snösparvar och det är jag ju inte bortskämd med hemma, så några foton på dem får det bli istället.

När vi först skrämde upp snösparvarna flög de ut och satte
sig på den här stenen.

Deras vita vingar blev lätt urfrätta när jag fotade mot en
mörkare bakgrund.

Egon drog in mot Skåne

Äntligen!!

Så får man ju säga att det kändes med en storm med västliga vindar som sker på en dag när jag var hemma. Lite revanschsugen efter förra helgen när det sågs en del kul vid Lomma södra och jag var borta. Och är jag inte bortrest så brukar jag ju jobba när det blåser så jag var helt klart peppad inför dagen och med välputsade linser och en termos kaffe ställde jag mig i lä uppe på grannens infart.

Just där ligger det dumma med min tomt, jag har ingen vindskyddad plats för havsfågelskådning. Måste lösa det på något sätt...

För att vara Lommabukten så var det stora vågor.

I vilket fall så började dagen rätt lugnt. En sula på relativt nära håll var behållningen första timman. Mycket trut och mås som flög och jag letade runt för att få någon trut till att bli en stormfågel. Jag har inte sett många så det sitter inte i ryggmärgen hur den ser ut jämfört med en trut. Alltså jissen. När den sedan dök upp så var det ju däremot inget problem för det är ändå rätt stor skillnad. Stormfågeln känns så himla trygg när den flyger i kraftig vind och drar ner i vågdalarna. Det är bara så självklart om man jämför med trutarna visserligen också försöker sig på halsbrytande manövrar ibland.

Stormfågel har jag ju sett ifrån tomten tidigare men för att få in den på årslistan så blev det till att lyfta upp tuben, springa fyra meter för att komma in på min egen tomt. Väl där fanns det definitivt inget lä men det gick ändå förvånansvärt lätt att hitta den och att följa den. Gött!!

En del änder flög. Ganska många ejdrar, säkert ett 50-tal om det inte var samma som drog runt. En svärta och några sjöorrar flög också förbi. Två alkor sågs under tiden jag var ute. En kunde jag bestämma till tordmule (lyckades dock aldrig se den från tomten) men den andra fick förbli obestämd. En förmodad gråhakedopping flög förbi men känner mig ändå för osäker för att räkna den...

Fiskmås, en av få fåglar som kommer tillräckligt nära för att
fotograferas

Det blev rätt kallt så jag fick gå in en sväng och värma mig. När jag kom ut igen så hade det dragit ner mycket sulor i sundet. Som mest räknade jag ihop 29 stycken. De flesta väldigt långt ut och många såg man bara korta stunder då de dök upp över horisonten. 

Sedan dök då dagens stora behållning upp. Tyvärr långt ut men sådan är ju havsskådningen. Att det var en lira var jag på det klara med från första ögonkastet. Jag har visserligen bara sett en tidigare men den bara kändes helt typisk som en lira skall göra. På många sätt påminnande om en havssula men betydligt mindre och smäckrare och, precis som stormfågeln, flyger den verkligen fantastisk vackert i den kraftiga vinden. 

Ok, lira alltså. Egentligen var jag helt övertygad om grålira från första stund också. Storleksmässigt rätt och generellt mörk och med långa smäckra vingar. Hade även fin storleksjämförelse med sulor vid flera tillfällen. Jag var ju inte helt påläst på karaktärerna och det som då störde mig var att den visade upp stora ljusa fält på undersidan av vingarna. Inte labbkommatecken utan ganska stora ytor. Solen lyste i fint medljus och det riktigt blänkte ifrån vingarna. Fågeln gick snabbt norrut och jag fick återigen springa över till min egen tomt för att få in den på tomtlistan samt följa den längre norrut. Jag var ju kanske bara 95% säker på att detta var en grålira, ville kolla fågelguiden för att spika karaktärerna. Men jag ville ju gärna larma ut, om någon satt vid Barsebäck, så de skulle vara uppmärksamma på att den var på väg så det fick bli att jag larmade ut den som osäker. 

Eftersom jag vid det här laget var väl nedkyld så gick jag direkt in efter att den försvunnit. Vid en titt i fågelguiden så såg jag ju att de vita fälten på undersida av vingarna var helt typiska. Dvs. ny art säkrad och både Sverigekryss och nytt tomtkryss på en gång. Nr 185 på tomtlistan och 272 på sverigelistan.

Sist kan ju nämnas att strax efter att jag kollat i fågelguiden och insett att det faktiskt var en grålira så sågs den också vid Barsebäck. Även om jag var säker vid det här laget så känns det ju alltid bra när andra ser samma fågel.

Härligt!!

Jämförelsebild mellan fiskmås och gråtrut

En alltid lika härlig siluett i form av en havssula

25/10-2/11 2014 The hotel

Back again in Dubai, for the third time. 

I will write these posts, for the trip to UAE, in english since I promised to send the link to my excellent guide, with whom I spent two fantastic birding days. I've also decided to name the birds with both English and Swedish name, along with scientific name. 

As always, the birds in the hotel proximity are always interesting at first, even though I've seen them many times before. This time, there were a couple of more species than previous trips. Well, not anything in particular really but the Indian silverbill (indisk silvernäbb, Longchura malabarica) and the Red-vented Bulbyl (rödgumpad bulbyl, Pycnonotus cafer) were new hotel species. The whole area around the Dubai marina was a greener place than previous areas where we have stayed. Below are some photos of the species present by the hotel pool. 

House sparrow, (gråsparv, Passer domesticus) or as it says
in the "Birds of the United Arab Emirates" Indian house
sparrow (Passer (domesticus) indicus)

The House sparrow is quite common but looks a little bit different compared to the scandinavian. It's generally lighter, with much more contrast, the white cheek really stands out and the neckless is something not seen in the common House sparrow. Perhaps a different species soon?

Indian silverbill, (indisk silvernäbb, Longchura malbarica) 

A very nice little bird, which I have only seen during my excursions before. But common, both at Safa park and Dubai pivot fields. The silverbills around the hotel were quite fearless and often came to drink the water, which was meant to water the palm trees.

Laughing dove (palmduva, Spilopelia senegalensis)

The Laughing dove is always around. You can get very close to them, if you like to take photos.

White-eared bulbyl (vitkindad bulbyl, Pycnonotus 
(leucogenys) leucotis)

The White-eared bulbul is a quite charming bird with a much more beutiful song than, for example, the Common myna. At least in my opinion...

Common myna (brun majna,
Achridotheres tristis)

Noisy and present everywhere. Though I'd rather be awakened by the song of the Common myna than by the constant construction noises, which you just can't avoid in Dubai. All day and night...

Red-vented bulbyl (Rödgumpad bulbyl, Pycnonotus cafer)

A shyer bird is the Red-vented bulbyl and as I didn't really aim to shoot the best pictures around the pool, these two here were what I ended up with.

House crow (Huskråka, Corvus splendens)

The House crow is very common, almost everywhere.

Indian silverbill, (indisk silvernäbb, Longchura malbarica) 

Red-vented bulbyl (Rödgumpad bulbyl, Pycnonotus cafer)

En missad dag...

"Havssula 12 stormfågel 2 tretåig mås 1 samtidigt vid Lomma södra mycket fågel i hela bukten!! Var är folket?????" 

Kl. 08:48 den 4/1 tjuter det välkända LineBand-ljudet i telefonen. Jag är fortfarande nyvaken (någorlunda) efter att första natten på länge ha fått sova ut ordentligt. 

"Bredstjärtad labb 1 2k mot norr även 1 sillgrissla Kristian njuter för fullt"

LineBand plingar igen. Klockan är nu 09:09 och bredstjärtad labb mot norr från Lomma södra betyder rakt mot min tomt!!

Vid det här laget har jag fått en inte så liten klump i magen. Det verkar ju vara en superdag i Lommabukten. Men jag är inte där... Jag har valt att åka till mina föräldrar 25 mil bort. Det visar sig snart att fågeltillgången i bukten håller i sig och stressen växer inom mig. T.ex. saknar jag bredstjärtad labb på tomtlistan och med en sån här dag kan det hända helt andra saker också. Vilket det ju också gör

Tio minuter i tio stänger jag av ljudet på telefonen för att inte höra när alla larm skickas, både på LineBand och på BirdAlarm. Istället ger jag mig ut med pappa på en promenad i skogen för att leta lite vanliga och kanske ovanliga skogsfåglar. En järpe är ju alltid trevlig... Det blir lite fåglar som t.ex. entitor, tofsmesar, en gröngöling och en nötskrika. Arter som alla är ovanliga i Lomma (i synnerhet tofsmes).

När jag kommer hem och telefonen får kontakt med internet igen så trillar det in lite uppdateringar. Bl.a. har grålira och alkekung setts under tiden. Båda två är arter som jag aldrig har sett (inte bara arter som jag saknar på tomtlistan alltså...) Aaaargghhh!!!! Bara att bryta ihop och komma igen. Till saken hör att en annan gång när jag var uppe hos mina föräldrar sågs det en mindre lira i Lommabukten. Den missade jag alltså också. 

Näpp! Dags att släppa detta och gå igenom bilderna, som jag skulle visa under kvällen, en sista gång. Det var ju det egentliga syftet med resan till Tranemo, att visa foton från mina resor till Förenade arabemiraten. En del av fotona ligger ju här på bloggen redan och resten kommer att komma upp i sinom tid.

Lite plåster på såren var i alla fall den svartand, som hållit till länge uppe i Torekov (med omnejd), som jag hade varit och kryssat dagen innan. Det blev första sverigekrysset för året och nummer 271 totalt.

Svartanden stående på en sten. Påminner mycket i jissen om
ankorna i "Flykten från hönsgården" tycker jag.

I Torekovs hamn låg det några ejdrar som sökte skydd undan
vågorna

Även en gråhakedopping låg i hamnen

Härliga vågor utanför Torekov

En gröngöling hemma hos mina föräldrar. Dåligt foto men
faktiskt mitt allra första på en gröngöling