Det är visst bra tider nu. Idag kom Sverigekryss nr 266 i form av en lundsångare. Larmet kom strax före sju och precis när jag hade loggat in på jobbet så såg jag det. Jag funderade i någon minut på om jag skulle åka eller inte men bestämde mig för att chansa. Den kunde ju vara kvar faktiskt... Sagt och gjort, jag tog mig tillbaka till bilen och körde iväg.
När jag kom fram stod det redan flera stycken och lyssnade på den. Den spelade fint och satt rätt nära. Ett tag trodde precis när jag kom så trodde jag att det var en av de andra som spelade upp lätet men det var faktiskt fågeln som lät.
Jag kunde inte stanna länge och att få några kort var omöjligt, på två sätt... dels så hade jag ingen kamera med mig i och med att jag kom direkt ifrån jobbet och dels så fick jag aldrig syn på den. Eller, jo, det fick jag men bara när den flög från en gren till en annan. Nåväl, den var fint spelande ibland iaf och det var roligt.
tisdag 27 maj 2014
måndag 26 maj 2014
Flodsångare och inför UAE 2014
Flodsångare passar kanske inte riktigt i den här bloggen, om jag skulle försöka hålla mig till det ursprungliga syftet. Det kanske inte år så viktigt, det viktigaste är ju att det är roligt att skriva och att det skall vara lite intressant att kunna gå tillbaka och läsa om händelsen. Flodsångare är ju nämligen inte alls något Sverigekryss och just den här obsen var ju inte heller något tomtkryss. Däremot var det den första i Lomma, både för mig och för alla andra skådare här. Det hade iofs hörts en tidigare i veckan i Domedejla mosse, som jag med flera hade försökt lyssna in, men den spelade aldrig när vi var där. Så, LoX-kryss blev det i alla fall, nr 223.
Detta var den tredje flodsångaren i mitt liv och den första som jag fick se. Så lite kul är det allt att kunna dokumentera den hyfsat. Bilderna nedan är först två stycken tagna den 25:e maj, på kvällen en stund efter att den upptäcktes. Men jag tänkte att eftersom ljuset var rätt dåligt på kvällen när jag var där så skulle jag göra ett försök på morgonen den 26:e, innan jag åkte till jobbet. Då borde ljuset komma ifrån rätt håll. Men trots det lite dåliga ljust så blev det nog ändå så att den första bilden blev den bästa.
 |
| Flodsångare |
 |
| Flodsångare |
I det andra fotot, ovan, har jag fått dra lite i reglagen i photoshop för att få fram detaljer i fågeln. Det ger ju intrycket att det var rejält ljust ute men det var det inte. Först och främst fick jag använda manuella inställningar, på kameran, med rätt lång slutartid, för att få in tillräckligt med ljus och sedan när jag kom hem fick curves jobba lite.
Nedan kommer några foton från den 26:e när jag hade ljuset med mig. I och med att jag kunde jobba med kortare slutartid så blev de skarpare men det starka ljuset gör att de ljusare delarna på sångaren blir utfrätta. Det borde jag ha korrigerat under tiden jag fotade men jag är helt enkelt inte tillräckligt duktig för att tänka på sånt än. På de kommande två fotona har jag använt aperture-valet, alltså att bländaröppningen är vald och slutartiden sköts automatiskt. Det lata sättet för mig att fota på...
 |
| Flodsångare |
 |
| Flodsångare |
En kärrsångare satt där och sjöng också och precis som tidigare så började jag fota med aperture-val i kameran. När jag kollade på fotona i kameran så såg jag hur utfrätta fotona hade blivit. En kärrsångare är ju väldigt ljus, i det närmaste vit, på hakan och halsen och när den satt emot en mörk bakgrund så valde kameran för lång slutartid. Så jag testade med att köra manuellt och då välja kortare slutartid. Resultatet är det nedre kortet, som jag själv tycker blev mycket mjukare och mer detaljrikt, så som jag vill ha det. Jag tror att syrran har rätt, trots att det bär mig emot att erkänna det, att det lönar sig att lära sig fota med manuella inställningar.
 |
| Kärrsångare |
 |
| Kärrsångare |
En annan rolig sak som hänt på sistone är att jag börjat planera för resan till Dubai i oktober. Jag tog kontakt med Neil, som guidade mig i december men han hade visst omlokaliserats till Kuwait. Han vidarebefordrade min förfrågan om guidning till tre andra varav en var riktigt snabb på att erbjuda ett förslag på tur. Skall bli riktigt kul! Det blir en tur till Wamm farms och kanske ända över till Indiska oceanen. Skall bli mycket spännande. Dvärgsångare är mer eller mindre utlovad och jag hoppas att det är rätt tid för turkestantörnskata. De är så snygga! Det bör finnas chans på många intressanta arter och slutet på oktober är, enligt utsago, en mycket bra tid att skåda fågel på i UAE. Fortsättning följer förhoppningsvis...
onsdag 21 maj 2014
Sjuttonde maj -14
Den här dagen kommer jag alltid att minnas som en riktigt härlig dag. Sjuttonde maj... egentligen skulle jag ha sprungit Göteborgsvarvet men så här i efterhand är jag glad att jag inte hade tränat tillräckligt för att ge mig på det. Istället hade vi bjudit in mina föräldrar till denna helgen. Planen var att åka till Kiviks musteri för att åka på äppelblomssafari och tankarna gick ju åt hållet att det kanske skulle vara möjligt att få in gulhämpling på Sverigelistan.
Som alltid, när pappa är på besök, så gick vi upp någotsånär tidigt för att ställa oss i tomtgränsen och titta på fågel. Jag hade hetsat lite på att det fanns chans på vitvingad tärna, med tanke på att det hade setts två i Lomma kommun dagen före. Det hade ju också varit ett inflöde i Skåne och det rapporterade hyggliga mängder med vitvingade och även ett par skäggtärnor ifrån Köpenhamn.
I vilket fall så var det väldigt lugnt på morgonen. Inte mycket fågel som flög, däremot en härlig ljudbild med törnsångare, rödstjärtar och koltrastar som mest tongivande. Vi började prata lite om vad som skulle kunna bli nästa tomtkryss. Att hitta nya arter när man är på 178 är inte helt självklart men några skamarter finns allt kvar. Jag tyckte att näktergal närmast var konstigt att jag inte hade hört och pappa höll med.
Så, några minuter senare tycker jag att jag hör "comin up, comin up, comin up" långt långt borta. Men svårt att säga något säkert genom ljudridån av andra fåglar. Vi bestämmer oss för att gå bort till dammen vid lilla Bennikan för att höra om den hörs bättre därifrån. Visst gör den det. I övrigt inget annat i dammen och när vi kommer tillbaka så måste näktergalen ha flyttat på sig för nu hörs den ganska tydligt. Tomtktyss nr. 179.
En stund senare ropar pappa att han ser en flock tärnor i riktning mot bryggan vid campingen. Jag tittar dit och får omedelbart in en vitvingad tärna i tuben. Direkt efter ser jag att det är minst två och i det läget tar jag ett dumt beslut. Istället för att njuta av en skön obs av en ny art i Sverige så försöker jag snabbt få ut ett larm på line band, medan pappa följer tärnorna. Det visade sig inte vara helt lätt. Både bakgrunden, som var dels ljus himmel - lite motljus - och dels mörk skog och tärnor som inte direkt flyger i räta led, gjorde att pappa fick följa en fågel. De kom närmre och närmre oss i hög hastighet och när jag hade larmat klart så började de dra sig in över land. Den tärna jag då fick in i tuben var inte någon vitvingad utan tydligen var det en blandflock. Jag tänkte automatiskt skäggtärna och den kort skymt jag fick av tärnan innan den försvann bakom ett träd- max en sekund - uteslöt inte det.
Istället tog jag nu upp kameran för att försöka få något foto på någon av fåglarna när de allt mer närmade sig oss. En fågel kom rakt över huvudet och jag satsade allt på att få foto på den. Den och en till skildes av från resten av flocken, som drog mer rakt österut. Det visade sig vara en silvertärna, vid kontroll av foto efteråt. Pinsamt misstag... här hade ju jag larmat ut på line band att det var trolig skäggtärna i flocken. Bara att skicka ut att man gjort helt fel. Aldrig kul att göra sådana misstag...
Nåväl, jag lärde mig en läxa; njut först av obsen och larma sen. I fallet med tärnor går allt så snabbt så det är tveksamt om det hade gjort någon nytta med larmet i alla fall.
Förutom vitvingade tärnor så dök den alltid så trevlig skräntärnan upp. Två stycken gjort fina födosök framför ögonen på oss och det får bli de enda foton som lättar upp det här inlägget, för några andra foton att visa upp från den här dagen fick jag inte.
 |
| Skräntärna |
 |
| Skräntärna |
Sedan följde dagens stora, stora höjdpunkt. Vid en spaning ner mot campingens brygga efter fler vitvingade tärnor så får jag in en islom i tubkikaren. Att det är en islom ser jag direkt och sedan är bara frågan vilken sort. Den flög i höjd med utsidan av revet, som går utanför Habo ljung, i riktining norrut. Jag skrek på pappa att jag hade en islom och försökte förklara var den var någonstans. Han hittade den snart och vi kunde fortsätta med artbestämning. Att det var i sommardräkt var tydligt omedelbart, den vita vattringen på ryggen syntes tydligt och till och med den ljusa fläcken på halsen syntes fint. Som närmast var den ca. 800 meter från oss (uppmätt på google maps) och hela tiden i fint ljus. De huvudsakliga karaktärerna förutom sommardräkten var grovleken på fågeln, tung, närmast gåslik i flykten. Kraftig hals vilket fick den att kännas korthalsad, men framförallt hade den en ljus näbb med tydlig uppåtriktning, likt en smålom. Hela huvudet var något riktat uppåt.
Artbestämning klar, det var en vitnäbbad islom. I detta läget hade jag kunnat försöka ta ett foto på den men av någon anledning tänkte jag inte ens tanken. Förmodligen för att den ändå gick långt ut. I 50 ggr förstoring på tuben och inget värmedaller kändes den ändå ganska nära och gav mig en underbar obs. En annan orsak till att jag inte fotade var att jag visste att LaNi höll till vid Löddesnäs, vi hade pratat med varandra angående vitvingade tärnor tidigare. Eftersom fågeln flög fort norrut så hade jag bråttom att ringa honom. Vad händer? Han svarar inte. Jag ringer igen, men inget svar. Nu var lommen förbi långa bryggan i hög hastighet på väg mot Vikhög. Då ringer LaNi tillbaka och jag kan säga vad vi har haft. Tyvärr visade sig att ha missade den ändå. Jag gjorde ändå vad jag kunde för att fler skulle kunna få se fågeln...
Vitnäbbad islom innebar världskryss, sverigekryss, lommakryss och tomtkryss. Inte illa!! Efter vitvingad tärna hade jag nu fått nr 180 och 181 på tomtlistan, men även nr 263 och 264 på Sverigelistan.
Nu var det dags för att åka till Kivik för utflykt med familjen och den här dagen var det ju bara självklart att gulhämplingen skulle finnas på plats. Visst, gjorde den det. Medan vi tog en tur i visningsträdgården satt det en hanne i en tuja, 10 meter bort, och sjöng. Vackert och nr 265 på Sverigelistan
Slut på en fantastisk dag.
Den artonde gick vi ut på morgonen igen. Idag var det dock helt dött så vi var bara ute en timma. Sedan började larmen trilla in ifrån Löddesnäs... Flock efter flock av vitvingade tärnor. Med tanke på hur dålig obsen på lördagen hade varit så var jag bra sugen på att se fler. Strax innan vi skulle sätta oss och äta frukost så går pappa ut och spanar lite. Några sekunder senare kommer han rusande. Då går det en flock med åtta vitvingade tärnor strax utanför tomten på väg söderut. När jag kommer ut ser man dem bara bakifrån. Ingen särskilt bra obs det här heller. Så jag känner mig fortfarande inte helt nöjd...
Efter att mina föräldrar hade åkt så började det regna. Ordentligt! Eftersom det kom från sydost så var mina fönster ut mot havet fria från vatten så jag tog varje stund jag kunde till att spana efter vitvingade tärnor. Jag ville gärna ha en riktigt fin obs av arten. Det enda jag såg var småtärnor och fiskttärnor, småtärnor och fisktärnor... och så en kentsk. Men inga vitvingade...
Till slut så dyker den upp. Det syntes direkt att det var något annat än små eller fisk. Gissen var annorlunda och den påfallande mörka buken, halsen och huvudet stack ut mot en i övrigt ljus kropp. Men, den var inte så mörk som en vitvingad skall vara och undre vingtäckare var inte svarta. Här följer mina originalanteckningar direkt efter obsen:
"Direkt syntes att det var en Chlidonias, mörk buk, hals huvud mot en kontrasterande vit och påfallande kort stjärt. Undre vingtäckare ljusa men syntes i övrigt inte bra då den flög huvudsakligen snett mot mig. Ovansida vinge såg handen vit ut mot en något gråare arm. Något sattare än en fisktärna (hade både fisktärna och småtärna att jämföra med) men framförallt hade den en kontrasterande vit kind. Detta syntes mycket tydligt under den kanske dryga minut som fågeln sågs. Att den mörka buken inte var en ljuseffekt kontrollerade jag extra noga och vid direkt jämförelse med fisk- och småtärna var det tydligt att det inte var en skugga."
När jag följt fågeln så långt att den var nära land och jag var helt övertygad om att det var en skäggtärna tog jag beslutet att försöka springa ut för att få foto. Man får ju aldrig en sådan godkänd utan foto... Så, jag sliter med mig tuben, springer ned för trappan, sliter på ett par skor och tar kameran från sin krok och springer ut till tomtgränsen i ösregnet. Tärnan är helt borta... Förmodligen har den dragit in över land.
Modstulen och väldigt besviken går jag in och funderar på vad jag skall göra... Vad gör man med en sån här obs? Jag tänkte på obsen hela kvällen och kände mig bara besviken. Det skall man ju inte göra, jag vet ju vad jag såg, men jag larmade aldrig. Vare sig på line band eller ba och har inte rapporterat något på svalan. Någonstans inser jag ju att det aldrig går att få det här godkänt men, suck... Det var en upplevelse iaf.
Så kan det gå, en fantastisk dag och en dag som slutade i besvikelse...
Svarthalsad dopping och natthäger
Äntligen fick jag jobba lite på Sverigelistan igen... Visst, det var ju den typen av kryssande som jag egentligen inte har så mycket för, att åka och titta på något som någon annan har hittat och dessutom en bit bort. Men, ibland kan det vara kul det också. Nu hade det ju larmats natthäger ifrån Trelleborg i flera dagar och så även på morgonen innan jag åkte, så det var ju ett rätt säkert kryss.
Men, nu hade jag ju åkt tidigare från jobbet några dagar tidigare för att också försöka få in svarthalsad dopping. Det hade rapporterats en sådan ifrån Björkelundadammen i flera dagar och jag hade ju, som sagt försökt att få se den en gång tidigare, men då lyckades den hålla sig gömd. Nu tänkte jag att om jag ändå åker till Trelleborg för att försöka kryssa Natthäger - som var lite extra kul eftersom jag hade haft den i Kroatien någon vecka tidigare - så får jag ju passa på att ta den lilla omvägen.
Idag gick allt som det skulle. Svarthalsade doppingen var på plats, även om det blev ganska långt avstånd då jag inte ville gå och störa de häckande fåglarna intill stranden. Det var ett par upprörda tofsvipor som höll koll på mig när jag närmade mig. Natthägern satt sedan där den skulle. Den sov (?) hela tiden så det var faktiskt inte så mycket att titta på. Jag stannade i fem minuter och åkte sedan hem.
Därmed var nr 261 - svarthalsad dopping - och 262 - natthäger - klara på Sverigelistan. Sju kvar att få in om jag skall nå mitt mål på tio nya arter under 2014.
 |
| Svarthalsad dopping |
 |
| Natthäger |
tisdag 20 maj 2014
Paklenica och Velo blato
En fågeltur hann jag med under de tio dagarna i Kroatien. Jag hade redan förra året tänkt att åka till nationalparken Paklenica för att, förhoppningsvis, få in några nya roliga arter. Målarter var framförallt medelhavsstenskvätta, klippnötväcka, stentrast, blåtrast (visserligen inte ny art men vacker fågel) och kanske ormörn och mästersångare eller varför inte t.o.m en murkrypare. Eftersom jag redan sett stenhöna på Pag så var den inte lika aktuell, annars skall Paklenica vara ett bra ställe för arten
Det började verkligen fantastiskt. När jag körde nedför backen till staden Pag - fortfarande en bra bit kvar till Paklenica - såg jag en medelhavsstenskvätta flyga upp från sidan av vägen. En snabb obs men tydlig. Jag stannade bilen och åkte tillbaka för att få syn på den men den hade flugit iväg. Istället fångade öronen upp ljudet av en trast som sjöng. Jag kunde inte känna sången och när jag fick syn på den så var det en stentrast. Inget fotoläge men i tuben fick jag se den riktigt bra.
Väl framme i Paklenica så åkte jag upp med bilen så långt jag kunde. Sedan var det bara att börja gå... På vägen upp i ravinen träffade jag en av parkvakterna, Marian hette han, och vi pratade en del. Jag förklarade att jag var där för att se lite fåglar och jag fick följa med honom på den tur i parken som han hade tänkt att gå. Bra var ju det för jag hittade ju inte alls själv därinne. Planen var ju bara att följa en stig och ta mig uppåt i bergen och sedan hinna tillbaka till bilen innan regnet skulle börja. Det var tunga regnmoln...
Marian var inte så hemskt intresserad av fåglar men han forskade på en flock chamois-getter. Vi fick se några stycken under vandringen. Det blev ingen jättelyckad tur rent fågelmässigt men blåtrast och klippnötväcka visade upp sig på långt håll när jag var på väg ned igen. En stenhöna spelade också, men jag fick aldrig syn på den.
Lite kräsen kanske jag är när jag säger att det inte var lyckat för både rödstrupiga sångare, svarta rödstjärtar och sommargyllingar sjöng frist och det är ju alltid trevligt. Grönsångare och gransångare sjöng i skogen och en tornfalk flög runt uppe i berget. En större mängd svalor flög på avstånd. Kan mycket väl ha varit klippsvalor, jag såg iaf. inget som uteslöt dem.
 |
| Chamois |
 |
| Klippnötväcka |
 |
| Blåtrast |
Rätt nöjd åkte jag hemåt, men jag visste ju att det skulle finnas ett annat bra fågelställe på vägen. Jag bestämde mig för att ta en snabb sväng förbi våtmarken velo blato, som ligger ute på ön Pag. Just hade jag svängt av vägen för att åka mot våtmarken när jag ser ett gäng mörka fåglar på en blöt äng. Jag parkerade så snart jag kunde och kunde snabbt konstatera att det var bronsibisar. Fantastiskt!! Visserligen hade jag sett bronsibis i UAE i julas men det är alltid lite speciellt att upptäcka en ny art själv. Detta var första för mig i Europa iaf.
Vid denna blöta ängen så fanns det även gott om silkeshägrar och en stor flock brushonor(!). Jag hade ju lite tidspress så jag åkte vidare.
 |
| Bronsibis |
Det var bara en kort väg till Velo blato ifrån bronsibisarna och direkt när jag så våtmarken insåg jag att det här är ett bra ställe. Först dök det upp en fältpiplärka men framförallt så kunde jag uppifrån vägen se att det fanns en hyfsad koloni av skarvar nere i vassen. Det var mycket värmedaller men inte kunde det vara något annat än dvärgskarv..? Jag hade tänkt att bara ta en snabb titt för att direkt åka vidare men jag ringde och sade att jag skulle komma tillbaka om en timma så att jag skulle hinna med att gå ned till strandkanten och titta lite närmre. Visst var det dvärgskarvar. :-)
En rallhäger flög upp och purpurhäger kunde ses flyga över dammen, vilket ställe. Strax dök det upp tärnor. Vitvingade!! Tveklöst med lysande vita vingar, korpsvart kropp och svarta undre arm och handtäckare. Grymt vackra. De var på lite avstånd så jag försökte röra mig emot dem men de försvann tyvärr. Nåväl, nu var det dags att gå tillbaka och när jag gick utmed vattnet tillbaka mot vägen upp till bilen dök tärnorna upp igen. Men dessa var annorlunda... Inga svarta undre arm och handtäckare, inte helt korpsvart kropp och framförallt en tydligt vit kind. Mitt livs första skäggtärnor flög framför mig. Jag försökte få till några foton men fick sedan skynda mig hemåt efter en härlig dag.
 |
| Fältpiplärka |
 |
| Dvärgskarv |
 |
| Dvärgskarv |
 |
| Vitvingad tärna |
 |
| Vitvingad tärna |
 |
| Skäggtärna |
 |
| Skäggtärna |
måndag 19 maj 2014
Gajac och Kolansko blato
Nu var det länge sedan jag skrev i den här bloggen. Inte så konstigt för det har ju inte hänt något speciellt i fågelväg sedan berglärkorna i januari. Denna gången fick jag åka iväg till sommarstället i Kroatien för att få se något som jag inte sett förut. Faktum är att redan första morgonen när jag var ute fick jag två nya världskryss. Lite fascinerande med tanke på hur många gånger jag varit här tidigare. Vi har dock aldrig varit här i april tidigare och det är nog skillnaden.
Som sagt så tog jag en promenad den första morgonen när vi kom ned. Det var den 21:a april och sydnäktergalarna var i full gång. En satt utanför lägenheten, kanske 20 meter bort, och höll oss vakna på morgnarna. Som vanligt så var det intressanta i omgivningen, med svenska ögon sett, gulhämplingar och sammetshättor som sjöng. En polyglottsångare, på samma ställe som förra året, var också igång. Men det som framförallt fick upp pulsen lite var en läte som jag inte kunde känna igen. Ett ganska djupt läte (svårt att beskriva) som jag tror att jag hörde förra året, utan att lyckas se någon fågel som tillhörde. Den här gången hittade jag snabbt fågel... En stenhöna som satt på en stenmur och spelade. Läckert! Ny art för mig.
Vidare under promenaden fick jag mitt andra nya kryss, två stycken purpurhägrar var uppe och flög över våtmarken, Kolansko blato. Det var långt håll så jag försökte inte ens fota. En annan art, som inte var ny men min första i Kroatien, dök upp på vägen tillbaka. En snygg härfågel. Allt som allt, en trevlig start på den här vistelsen.
 |
| Sydnäktergal |
 |
| Gulhämpling |
 |
| Sammetshätta |
 |
| Stenhöna |
 |
| Stenhöna |
 |
| Härfågel |
 |
| Svartvit flugsnappare |
Även inne i byn fanns det emellanåt en del att titta på. Jag försökte ha med kikaren så ofta som det var praktiskt möjligt, utan att riskera att den skadades. Med två barn, fyra resp. två år, kunde det inte alltid garanteras att det var riskfritt för kikaren...
 |
| Någon sorts fjäril |
 |
| Rödhuvad törnskata |
Morgon nummer två åkte jag iväg till det närliggande fågelreservatet Kolansko blato. En våtmark med dammar som sträcker sig över några hektar. Förra året var det mycket trevligt här med bl.a. rallhäger och styltlöpare. Helt klart sämre med fågel men morgonen började bra för precis när jag klev ur bilen så flög det en mycket stor lärka över mig. Snyggt bröstband hade den och kalanderlärka var inräknad. Kollade även av lätet mot skivan för säkerhets skull. Kul!
I övrigt fanns här en hel del silkeshägrar. Jag räknade totalt ihop till 10 ex, mycket enligt mig. En del gulärlor som rastade och många buskskvättor kunde ses också. Jag hade även en överflygande kärrhök. Slank sak som jag tror var en ängshök men vågar inte riktigt känna mig säker. Kolansko blato måste också vara en av de absolut bästa lokalerna som finns för spansk sparv. Kolonin består av hundratals individer, kanske tusentals. Ljudet från talldungen de håller till i är verkligen massivt emellanåt. Kornsparven är ju också en vanlig syn. Den sitter och sjunger lite överallt.
 |
| Buskskvätta |
 |
| Silkehäger |
 |
| Silkeshäger |
Det blev inte så mycket annat skådande på den här resan. En sak hade jag dock tur med... Det satt en rödstrupig sångare strax utanför lägenheten. Det var ju en art jag jagade en del förra året så det var helt klart kul att få ha den på så kort avstånd. Den visade upp sig fint åtskilliga gånger men det var inte helt lätt att få hyfsade foto på den.
En annan mycket vanlig fågel här nere är ju, av naturliga skäl, medelhavstruten. Den ersätter till stor del kråkfåglar och måsar i beteende här nere. Då menar jag att det är den som framförallt rotar i soptunnor och letar efter föda i närheten av människor. Den är inte helt uppskattad av lokalbefolkningen...
 |
| Rödstrupig sångare (albistriata) |
 |
| Rödstrupig sångare (albistriata) |
 |
| Medelhavstrut |
 |
| Medelhavstrut |
 |
| Storlom |
Sista dagen tog jag en sista tur efter att en mycket kul obs hade dykt upp. Det var en fågel med mycket kort stjärt som jag såg på lite håll. Kändes lite som en rova men jag blev nyfiken och sprang och hämtade kikaren. Det visade sig vara en natthäger. Denna följde jag sedan en stund innan jag kände att det var dags att säga hej då till Gajac genom att ta en promenad. Under denna fick jag några riktigt fina obsar på purpurhäger. Kul eftersom den jag hade första dagen var rätt dålig. En trolig citronärla flög förbi också, men den får förbli obestämd
 |
| Natthäger |
 |
| Purpurhäger |
 |
| Spansk sparv |
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)